Love the way you lie.....
NOT!
Livet är bra märkligt, mitt är ett stort kaos just nu. Försökte prata ordentligt, lugnt & sansat med en människa senast igår - Resultat - BOTTENNAPP! Jag känner hur allting rasar samman, på nåt vidunderligt sätt har jag trots allt kvar fotfästet men jag ser hur marken runt omkring mej rasar & faller ner i djupa svarta hål men min lilla plätt där jag står den har genom någon form av mirakel fortfarande klarat sig - Jag andas på om än ytligt ibland.
Folk trillar av pinnen hela tiden på ett eller annat sätt. Om det inte är själva döden som inträffar så tappar någon sin balans ståendes på den där klena, jädrans pinnen & faller *smackebonk* till golvet framför ögonen på en annan.
Så var det igår, en människa föll platt framför mina ögon. Virvlar man runt med sanningen allt för mycket så snor man tillslut in sig i sin egen skit & sätter fälleben för sig själv - We all know that, men vi är inte alla som lever efter det! Är man okänslig allt för länge så blir man tillslut - Elak. Blundar man istället för att agera så blir man tillslut - Lat. Det är ofrånkomligt & i den relation vi har till varann är det verkligen en jävla gegga allting. Jag har varnat människan många gånger för "Jag tappar snart allt, ALLT jag någonsin känt för dig - DU har ihjäl det!" Lyssnar man inte då så lyssnar man aldrig.
Nu är det kaffe som gäller & jag ska diska extremt mycket, borde inte vara mitt "Jobb" att ta hand om just nu. JAG HAR TILLRÄCKLIGT ÄNDÅ.
Jag är på väg att gå i väggen, jag har inte råd eller tid med de. Konsekvenser - Det blir det alltid, även denna gången. Jag vill bara sätta mig på golvet rakt upp & ner å skrika, gallskrika.
På ett sätt känner jag mig mer levande än någonsin, starkare & rakare i ryggen & på ett annat sätt så känner jag mig mindre än någonsin, rädd & kall, ensam.
Mina nära: HÅLL I MIG HÅRT, så vi slipper att konstatera om några månader;
- Ja, det var ju inte bra att det blev såhär..
Vi undviker det, okej?!
NU : DISK
Livet är bra märkligt, mitt är ett stort kaos just nu. Försökte prata ordentligt, lugnt & sansat med en människa senast igår - Resultat - BOTTENNAPP! Jag känner hur allting rasar samman, på nåt vidunderligt sätt har jag trots allt kvar fotfästet men jag ser hur marken runt omkring mej rasar & faller ner i djupa svarta hål men min lilla plätt där jag står den har genom någon form av mirakel fortfarande klarat sig - Jag andas på om än ytligt ibland.
Folk trillar av pinnen hela tiden på ett eller annat sätt. Om det inte är själva döden som inträffar så tappar någon sin balans ståendes på den där klena, jädrans pinnen & faller *smackebonk* till golvet framför ögonen på en annan.
Så var det igår, en människa föll platt framför mina ögon. Virvlar man runt med sanningen allt för mycket så snor man tillslut in sig i sin egen skit & sätter fälleben för sig själv - We all know that, men vi är inte alla som lever efter det! Är man okänslig allt för länge så blir man tillslut - Elak. Blundar man istället för att agera så blir man tillslut - Lat. Det är ofrånkomligt & i den relation vi har till varann är det verkligen en jävla gegga allting. Jag har varnat människan många gånger för "Jag tappar snart allt, ALLT jag någonsin känt för dig - DU har ihjäl det!" Lyssnar man inte då så lyssnar man aldrig.
Nu är det kaffe som gäller & jag ska diska extremt mycket, borde inte vara mitt "Jobb" att ta hand om just nu. JAG HAR TILLRÄCKLIGT ÄNDÅ.
Jag är på väg att gå i väggen, jag har inte råd eller tid med de. Konsekvenser - Det blir det alltid, även denna gången. Jag vill bara sätta mig på golvet rakt upp & ner å skrika, gallskrika.
På ett sätt känner jag mig mer levande än någonsin, starkare & rakare i ryggen & på ett annat sätt så känner jag mig mindre än någonsin, rädd & kall, ensam.
Mina nära: HÅLL I MIG HÅRT, så vi slipper att konstatera om några månader;
- Ja, det var ju inte bra att det blev såhär..
Vi undviker det, okej?!
NU : DISK
Kommentarer
Trackback